Milano, darling.

När jag tänkte på att jag antagligen kommer hem till vintern i Sverige nästa vecka så blev jag lite ledsen för att ha missat min favoritårstid: hösten. Men igår och idag har Milano bjudit på det vackraste höstvädret, lite kyligt i luften och solen lyser genom de stora färggranna träden.

 

Igår så lekte jag i parken med alla italienska barn. Det började med att jag körde en katt-och-råtta-lek med Gemma & Flavio, slutade med att varenda unge ville att jag skulle jaga dom. Inte mig emot faktiskt, är på sådant lyckligt humör just nu så känner att jag kan ställa upp på allt. 

 

Sen blev det mörkt snabbt så då gick jag och barnen hem och målade pasta för att sedan göra halsband och armband. Gemma ville så hemskt gärna att jag skulle ringa Milla och skypa en liten stund med henne, sen när väl Milla svarade så blev Gemma jätteblyg och vågade knappt säga något, gulle. Efteråt kom Tamara hem med kebab till oss och jag avslutade kvällen med att ha min första skype-dejt med saknade Julia Lundberg, numera bosatt i München, eftersom deras internet i lägenheten äntligen börjat fungera. 

 

Just just just nuuuu så sitter jag och tittar på när Flavio avslutar våra målade-pasta-smycken från igår. Han har då varit hos doktorn och gjort allergitest så jag ska ta honom till skolan vid 12.30 istället. Blev väldigt förvånad när Giuseppe och lillkillen rusade in här, eftersom pappan inte hade sagt något om att jag skulle göra det idag? Vilken tur för dom att jag inte hade gjort en utflykt in till city och shoppat eller liknande... 

 

Ciaooo amici