Hela proceduren med att komma till Malpensa och nervositeten med packningen gick så bra som det bara kunde igår. Planet landade 10 min tidigare än vad det skulle och familjen stod i ankomsthallen när jag kom ut genom dörrarna. Jag måste sett ganska fånig ut när jag flinade av lycka.
Nu är jag iaf hemma, fått sova i min säng för första gången på ca 2 och en halv månad. Känns som jag ligger på moln...
Nu lägger jag nog ner den här bloggen, om jag skulle börja skriva igen så är det i så fall inte på den här sidan. Ciao
Igår hade vi avskedsfesten och det blev en riktigt lyckad kväll. Massa vänner och andra främlingar!
När folk började röra sig hemåt så kunde jag inte riktigt hålla tillbaka tårarna eftersom det kommer så dröja länge innan jag träffar mina vänner. Blir tårögd av att tänka på det.
Jag startar nu min 129034731e blogg. Men den här har ett syfte, ett riktigt bra syfte - mina nära och kära ska kunna följa mitt liv som au pair i Milano från 4e september.
Är ni redo? För det känns det inte som jag är. 9 dagar kvar och jag går runt och halvt ignorerar det. På tisdag ska jag och Julia åka till stan och handla in nödvändiga saker för vårt kommande år som vi kanske inte vill leta efter i affärerna direkt när vi landar.
Det svider lite i hjärtat att se sina sista dagar i Sverige framför sig i kalendern. Shit, vi växer upp för fort nu.
